Det talas ju hela tiden om vilken bostadsbrist vi har i Sverige idag, hur långa köer och stora problem detta medför etc. Men frågan är om det verkligen är så enkelt, handlar det inte snarare om just storstäderna, att det är där det råder bostadsbrist för inte tusan verkar det göra det på andra håll i landet. Nästan tvärtom, lokaluthyrning verkar tex vara jättesvårt. Överallt står det tomma till och med ganska fina lokaler helt tomma i väntan på att bli uthyrda. Likaså om man tittar på bostadsrätter, i vissa områden får de sänkas och sänkas i pris för att de är svårsålda och kanske bara 5-6 mil bort ligger samma typ av lägenhet på många miljoner!
Kanske snarare är dags att fråga sig om verkligen hela landet ska befinna sig i storstasregionerna, sprida ut befolkningen vore kanske inte så dumt.
Sen om det nu dessutom är så att det faktiskt råder brist så det bör byggas nytt, vad är det egentligen brist på?
Jo på helt vanliga lägenheter med helt vanlig standard, så hjälper det då att bygga nytt i lyxstandard som ingen av de som nu står i kö har råd med?
Efter nyår kommer ju dessutom en hyresreform som tillåter en betydligt lösare hyresreglering http://kvp.expressen.se/ledare/bengtsson/1.2262669/en-ny-var-for-hyresratten
Hur bra är detta då på en skala? Att bo är något väldigt grundläggande och viktigt för ett fungerande liv, det kanske inte är det bästa att luckra upp för profithungriga hyresvärdar. För av alla de som bor i hyresrätter är det en väldigt stor del som är ”vanliga” människor med vanliga inkomster det kanske man inte ska glömma. Ska man dessutom vara tvungen att sätta sig in i avtalsrätt och fastighetsrätt m.m. för att få en skälig hyra framigenom?